Moving on
Varning för personligt inlägg.
Nu är jag trött på att ha det såhär. Jag är ingen människa som man kan trampa på hur många gånger som helst. Om man tror det, så känner man nog inte mig. Jag tar inte hur mycket skit som helst. Man kan inte släcka någons hopp, och sedan komma tillbaka, tända det igen, för att sedan än en gång släcka det.
Jag är en männsika. Med känslor. Och inte nån jävla medspelare som finns där no mather what. Jag har gränser, och när det går för långt, då säger jag ifrån. Då får det vara bra. Jag tar inte hur mycket som helst som sagt.
Jag tänker inte ödsla mer energi på något som ändå bara får mig att må dåligt. Jag lägger det här bakom mig nu och går vidare. Det är inget lätt beslut att ge upp, det är inte det jag påstår. Men jag tillåter inte att man leker med känslor. Därför tar jag det här beslutet. Hjärtat kanske inte riktigt håller med, men som den teoretiska, tänkande människan jag är, så är det här det bästa jag kan komma fram till.
Så nu vänder jag blad. Startar om på nytt. Tentaresultatet var en riktigt bra början. Så nu kan allting egentligen bara bli bättre. Och på ett sätt känns det skönt.
Ni får ursäkta om jag skriver i gåtor, men jag tänker inte gå in mer i detalj. Jag behövde bara skriva av mig lite.
Lite lättare. Lite gladare.
Nu är jag trött på att ha det såhär. Jag är ingen människa som man kan trampa på hur många gånger som helst. Om man tror det, så känner man nog inte mig. Jag tar inte hur mycket skit som helst. Man kan inte släcka någons hopp, och sedan komma tillbaka, tända det igen, för att sedan än en gång släcka det.
Jag är en männsika. Med känslor. Och inte nån jävla medspelare som finns där no mather what. Jag har gränser, och när det går för långt, då säger jag ifrån. Då får det vara bra. Jag tar inte hur mycket som helst som sagt.
Jag tänker inte ödsla mer energi på något som ändå bara får mig att må dåligt. Jag lägger det här bakom mig nu och går vidare. Det är inget lätt beslut att ge upp, det är inte det jag påstår. Men jag tillåter inte att man leker med känslor. Därför tar jag det här beslutet. Hjärtat kanske inte riktigt håller med, men som den teoretiska, tänkande människan jag är, så är det här det bästa jag kan komma fram till.
Så nu vänder jag blad. Startar om på nytt. Tentaresultatet var en riktigt bra början. Så nu kan allting egentligen bara bli bättre. Och på ett sätt känns det skönt.
Ni får ursäkta om jag skriver i gåtor, men jag tänker inte gå in mer i detalj. Jag behövde bara skriva av mig lite.
Lite lättare. Lite gladare.
Kommentarer
Trackback
