inpurepanic

Ikväll var jag på julbord i Skärblacka och hade mycket trevligt och åt alldeles för mycket mat. Så nu är jag tjock. Typ.

(Nu ska jag klaga lite)

Sen började helvetet. När jag skulle hem. Fina Mathilda gav mej skjuts till Kimstad och så satt vi i hennes bil tills tåget skulle komma. Det var några minuter försenat, men tänkte inte mer på det. När det var en minut kvar gick jag ut och Mathilda åkte hem. Då inser jag att dom har uppdaterat tiden ännu en gång. Till ytterligare tio minuter senare. Fan tänkte jag och försökte att inte tänka på mina isbitsfötter.
Stod där och hackade tänder och försökte fundera ut ett sätt att störta hela Östgötatrafiken. Lite halvt mordiskt sådär. Dom börjar liksom gå mej lagom mycket på nerverna. Speciellt pendeln. Antingen är dom ap-försenade eller så går dom inte alls. Jävligt användbart. Eller inte.
Men då, när jag var som argast, kommer en busschaufför fram till oss. Han hade suttit i sin buss vid stationen ett tag, och antagligen väntat på att se så tåget kom eller nått. Han frågar oss om vi ska till Norrköping, och alla svarar jaaa... Han säger då att han ändå ska åka in med bussen till stan, och erbjuder oss att få åka med. Alla följer glatt med in i bussen och sen åker vi.

Visst att jag önskar livet ur alla jävlar på östgötatrafiken, men honom kan jag fasen inte vara arg på. Många chaufförer hade bara åkt iväg och struntat i oss satar som stod där. Men inte han.

Så jag hyllar den underbara busschaffisen! Tummen upp på honom!!

Dock stod jag ute så länge så jag fryser fortfarande. Sitter i soffan med mössa och raggsockor men fryser ändå. Blä.



Nu ska jag sluta klaga och lägga mej i sängen och plugga istället.