inpurepanic

Har ni någonsin varit med om att det känns som om något fattas, men att ni inte riktigt kan sätta fingret på vad det är. Så känner jag. Jag vet inte vad det är jag saknar egentligen. Kanske kärleken. Frågan är ju då om jag saknar en person, eller bara känslan av att vara kär? Jag vet faktiskt inte. Ibland saknar jag en person så mycket att jag nästan får ont. Men ibland får jag för mej att jag bara tror det, för att jag saknar känslan.
Oftast kan jag inte sova heller. Mest för att jag ligger och tänker. Så jag blir aldrig riktigt utvilad, och jag presterar sämre och orkar mindre. Jag känner själv att det börjar gå lite över styr. Jag orkar inte riktigt anstränga mej i skolan längre, och jag har inte lust att engagera mej i saker. Jag försöker och gör så gott jag kan. Men ibland är inte ens det nog.
Fake it til' you make it! Var det någon som sa.
Så det är väl precis det jag får göra.